Aktiekapital


Roger Calner.se

       Ekonomi och Juridik konsulten

                 Affärsjuridisk Byrå




klart.se

Prop 2019/20:21


Regeringens förslag om sänkning av aktiekapilet i privata bolag


Det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag ska sänkas från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Skälen för regeringens förslag Ett sänkt krav på aktiekapital ökar flexibiliteten och främjar företagandet Minimikravet på aktiekapital är en viktig del av den svenska aktiebolagsrätten. Kravet är bl.a. avsett att utgöra ett borgenärsskydd och en spärr mot oseriöst och ogenomtänkt företagande. Kravet gör det också svårare att använda aktiebolag för ekonomisk brottslighet och andra otillbörliga syften. Minimikravet bidrar därmed till att upprätthålla förtroendet för aktiebolaget som associationsform. Efter 2010 års sänkning av minimikravet har kravets betydelse i dessa avseenden dock minskat. I Sverige finns det omkring 1 miljon företag. En del av dessa är stora. Andra tillhör gruppen medelstora företag men de allra flesta är små eller mycket små företag. En klar majoritet av alla företag är enmansföretag i den meningen att de inte har någon anställd. Ungefär 3,5 miljoner människor är sysselsatta i det privata näringslivet. Av dem arbetar de flesta i små och medelstora företag. Att det är enkelt att starta och driva företag är mot denna bakgrund av betydelse för hela samhället. Inte minst kan det ha betydelse för möjligheten att skapa nya jobb och upprätthålla en hög sysselsättning i glesbygden. Nya företag stärker också konkurrensen och bidrar därmed  till utvecklingen av befintliga företag. Nya företag etableras främst inom tjänstesektorn, där många av de växande företagen är verksamma. Särskilt för tjänste- och kunskapsföretag som inte har behov av kapitalkrävande tillgångar, kan kravet på 50 000 kronor i aktiekapital framstå som onödigt betungande. En sänkning av kravet på aktiekapital skulle alltså vara till fördel för tjänsteföretag. Det är troligt att detta särskilt gynnar kvinnors företagande eftersom kvinnor som startar företag i hög grad gör det i tjänstesektorn. Som konstaterades redan vid den förra sänkningen av kravet på lägsta tillåtna aktiekapital saknar kravet koppling till det enskilda bolagets kapitalbehov eller riskerna med verksamheten. Allmänt sett är aktieägarna tillsammans med personerna i bolagets ledning bäst lämpade att avgöra hur verksamheten i det enskilda bolaget ska bedrivas för att uppnå god lönsamhet och tillväxt. De bör därför ges ett stort handlingsutrymme i detta avseende. Förslaget innebär att spärren mot ogenomtänkt och oseriöst företagande blir något lägre. Enligt regeringens mening är det dock inte troligt att en sänkning av kapitalkravet till  25 000 kronor får annat än försumbara effekter när det gäller användningen av aktiebolag vid ekonomisk brottslighet eller för andra icke skyddsvärda syften.


Det nya kravet på aktiekapital ska träda i kraft den 1 januari 2020. Äldre krav på aktiekapitalets storlek ska gälla vid registrering av ett aktiebolag som har bildats före ikraftträdandet.